En av Europeiska kommissionen tillsatt högnivågrupp (Group of Personalities) offentliggjorde tisdagen den 23 februari en rapport om ett forskningsprogram med anknytning till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Målet är att förbättra medlemsländernas militära kapaciteter samt industrins konkurrenskraft och möjligheter.
Rapporten från gruppen, som var oberoende av medlemsstaterna, uppkom som ett slutresultat av flera månader långa förhandlingar.
Gruppens huvuduppgift var att utarbeta en vision över och hjälpa till med att reda ut vilka möjligheter och åtgärder en EU-finansierad forskning inom GSFP-området kunde ge i att förbättra försvarssamarbetet. Alternativ söktes såväl vad gäller forskningsinnehåll och förvaltningsmodeller samt praktiska modaliteter.
Rapporten tar upp betydelsen av samarbete, innovationer och ett brett utbud av åtgärder, inklusive militär kapacitet, i en föränderlig säkerhetspolitisk omgivning. I fortsättningen behövs en industriell och teknologisk grund för det europeiska försvaret (EDTIB) samt samarbete mellan medlemsstaterna, där ett EU-finansierat forskningsprogram kunde medverka till att de gemensamma strategiska målen nås. Den förberedande åtgärden strävar framför allt efter att bemöta de utmaningar som de sänkta forskningsinvesteringarna, till följd av sänkta försvarsutgifter, ställer vid utvecklandet av kapaciteterna.
Rekommendationerna i rapporten delades in i tre olika kategorier. Den första delen består av rekommendationer med anknytning till följande principer, dvs. samarbete inom kapacitetsområdet, möjligheter till komplettering i förhållande till övrig forskning, förvaltningsmodell samt principen om samarbete mellan medlemsstaterna, industrin och forskningsinstanserna. Med dessa principer vill man säkerställa att forskningen leder till konkreta resultat och produkter. Den andra delen består av rekommendationer om förfaranden såsom deltagande i och kontakter till en mera omfattande europeisk försvarspolitisk debatt. I den tredje delen beskrivs rekommendationer med anknytning till resurser och uppskattningar gällande behovet av finansiering för den förberedande åtgärden samt det fortsatta programmet. Tillräcklig finansiering för att testa den förberedande åtgärden vore 75-100 miljoner euro under tre år, för det fortsatta programmet vore det bra att anvisa 3,5 miljarder euro under sammanlagt sju år.
Den multinationella gruppen bestod av 16 representanter för forskningsvärlden och industrin på hög nivå samt politiker. Verksamheten leddes av kommissionären för den inre marknaden och industrin El?bieta Bie?kowska. Från Finland deltog Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen. Tiilikainen anser att gruppens förslag om att grunda ett finansiellt instrument för försvarsforskning är ett betydande steg i utvecklingen inom EU:s gemensamma försvarspolitik som under de senaste åren framskridit mödosamt. ?Europeiseringen av försvarsforskningen sporrar också EU:s medlemsländer till att definiera sina resursbehov i ett närmare samarbete sinsemellan?, säger Tiilikainen.
I fortsättningen används rapporten som grund när kommissionens förslag till förberedande åtgärd utarbetas för nästa års EU-budget. Beslut är att vänta i december 2016. Förberedelserna fortgår också som ett samarbete mellan kommissionen, Europeiska försvarsbyrån (EDA) och medlemsländerna. Målet är att inleda en treårig förberedande åtgärd för forskningen år 2017. Ifall programmet visar sig framgångsrikt, kan försvarsforskningsprogrammet fortgå i vidare omfattning på 2020-talet.
Rapporten finns på EU ISS webbplats på adressen: http://www.iss.europa.eu/uploads/media/GoP_report.pdf
Mera information ger: direktör Teija Tiilikainen, Utrikespolitiska institutet, tfn 09 432 7701 samt specialsakkunnig Elina Saarimaa, försvarsministeriet, tfn 0295 140 352 (anträffbar till och med 2.3.2016 och igen från 14.3.2016).