Utformningen av Förenta staternas globala roll samt de utvecklingsförlopp både på lång och på kort sikt som påverkar den behandlas ingående i en rapport.
Rapporten bygger på en analys av Förenta staternas inrikespolitiska processer, de strategiska diskussioner som förs om landets roll och utvecklingen av utrikes- och säkerhetspolitiken. I rapporten diskuteras också Förenta staternas förhållande till den internationella ordningen, de viktigaste stormakterna och Nordeuropas säkerhetspolitiska miljö. Utredningen syftar till ökad förståelse av konsekvenserna av Förenta staternas handlingskraft inom det bredare strategiska verksamhetsfältet i Finland.
Under sitt första verksamhetsår har Donald J. Trumps regering varit aktivare än sina föregångare i att framhäva mellanstatlig konkurrens, betydelsen av militär makt, villkorligheten hos partnerskap och bilaterala transaktioner. Liberala värderingar, som traditionellt har varit viktiga för Förenta staterna, har nu delvis skjutits i bakgrunden. Trots dessa förändringar i fråga om prioriteringar kan man också iaktta kontinuitet i regeringens politik. Förenta staterna står fortfarande i förbindelse med Nato, satsar på närvaro i Stillahavsområdet och Afghanistan, bekämpar internationell terrorism samt ser Ryssland och Kina som sina strategiska konkurrenter.
Trots att förändringarna förmodligen faller inom ramen för den normala variationen i Förenta staternas utrikes- och säkerhetspolitik, väcker de oro bland landets allierade och partner. De transatlantiska relationerna har övergått till en period av väntan, vilket återspeglas i behovet av strategiskt tålamod på längre sikt och selektivt sektorspecifikt samarbete.
Den här publikationen är den slutliga rapporten av forskningsprojektet ’Förenta staternas förändrade globala roll och dess inverkan på transatlantiska relationer’ som genomförts av Utrikespolitiska institutet. Projektet är en del av förverkligandet av Statsrådets utrednings- och forskningsprojekt 2017. Rapporten har publicerats i serien för Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (3/2018) den 31 januari 2018.