Finlands medlemskap i Nato innebar inträde i en kärnvapenallians. Syftet med denna rapport är att ge en översikt över den internationella kärnvapenordningens struktur och trender, grunderna för Natos kärnvapenavskräckning och dess genomförande samt beslutsfattandet gällande alliansens kärnvapenpolitik. I utredningen bedöms också hur Finland kan delta i Natos kärnvapenavskräckningspolitik, om landet så önskar, och hur Natomedlemskapet påverkar Finlands vapenkontrollpolitik.
Kärnvapenavskräckning utgör en del av Natos avskräckningsmix, och alliansen ser kärnvapen som den högsta garantin för sin säkerhet. USA:s kärnvapen utgör ryggraden i Natos kärnvapenavskräckning, och en liten del av dess kärnvapen är stationerade i allierade länder. Enligt Natos uttalanden är syftet med dess kärnvapenavskräckning att bevara freden, förhindra tvång och avskräcka från militär aggression. Nato har inte gjort några större förändringar i sin kärnvapenpolitik under de senaste åren.
De viktigaste riktlinjerna för Natos kärnvapenpolitik beslutas vid Natos toppmöten. Alliansen har ett eget ledande organ för diskussion om kärnvapen: planeringsgruppen för kärnvapenfrågor. Icke-kärnvapenallierade, såsom Finland, har flera möjligheter att påverka och delta i alliansens kärnvapenpolitik. Finland som medlem i Nato kan fortsätta sitt aktiva vapenkontrollarbete.
Den här publikation är en del i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan. (tietokayttoon.fi) De som producerar informationen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Publikationens permanenta adress är: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-031-8.
