Utrikespolitiska institutet (FIIA) och Tammerfors universitet utför forskningsprojektet ”Natos kärnvapenavskräckning och dess inverkan på Finland” som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN-TEAS). Projektet slutförs i december 2023.
Anfallskriget som Ryssland påbörjade i februari 2022 har satt kärnvapenavskräckningen och möjlig användning av kärnvapen i centrum för internationell säkerhet och offentlig diskussion.
Under 2022 har frågor om kärnvapen också stigit på Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska dagordning. Finlands beslutade i maj 2022 att söka medlemskap i Nato som reaktion på Rysslands militära operationer i Ukraina. Kärnvapen var en av faktorerna som påverkade Finlands beslut. Rysslands angrepp visade hur en kärnvapenmakt kan få handlingsfrihet gentemot ett land som inte är under ett kärnvapenparaply. Detta är en av de brister som Finland söker att fylla genom Nato-medlemskapet.
Finlands kärnvapenpolitiska fokus har hittills främst legat på nedrustning och övervakning av kärnvapen. Nato-medlemskapet kommer dock att göra kärnvapenavskräckningen till en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Nato kallar sig självt ett kärnvapenförbund (nuclear alliance) och kärnvapen utgör, tillsammans med konventionella vapensystem och missilförsvar, en del av förbundets avskräckning. Finland måste som medlem i Nato besluta om sin egen insats i förbundets kärnvapenpolitik. sss
Syftet med forskningsprojektet är att stärka den nationella förståelsen och kompetensen om Natos kärnvapenavskräckning och Finlands möjliga roller som en kärnvapenfri stat i förbundets kärnvapenpolitik.
Projektet undersöker grunderna för förbundets kärnvapenpolitik och beslutsfattande, inklusive de allierades varierande synpunkter på rollen av kärnvapen i Natos helhetsavskräckning och -försvar. Projektet kommer också att belysa de kärnvapenpolitiska val och ansvarsområden som medlemskapet i Nato för med sig och reflektera över hur medlemskapet eventuellt kommer att påverka Finlands politik för nedrustning och övervakning av kärnvapen. Forskningsprojektet betraktar Natos kärnvapenpolitik och Finlands nationella åtgärder som en del av en bredare internationell kärnvapenordning och dess vapenkontrollarkitektur, vilka båda för närvarande genomgår betydande förändringar.
Projektet leds och koordineras av FIIA. Forskningsgruppen består av ledande forskare Matti Pesu (FIIA), forskare Jyri Lavikainen (FIIA), postdoktoral forskare Iro Särkkä (FIIA) och universitetslärare Tapio Juntunen (Tammerfors universitet).