Klimatförändringarna hotar Finlands försörjningstrygghet genom att öka sannolikheten för samtidiga kriser och störningar. Vi måste förbereda oss för klimatrisker som en del av geopolitiska kriser och säkerhetspolitiken. Detta framgår av en rapport från Utrikespolitiska institutet (FIIA) och Försörjningsberedskapscentralen (FBC).
”Det går inte att förhålla sig till klimatrisker som något man kan återkomma till när de militära kriserna är över”, säger projektets ledare Emma Hakala, ledande forskare vid FIIA.
Till exempel kan extremväder störa produktion som är oumbärlig för försörjningsberedskapen, transporter samt tillgången på kritiska råvaror, samtidigt som krig och handelstvister försvårar funktionen av samma leveranskedjor.
”I år orsakade sommarhettan betydande problem i Europa, som snabbt fick återverkningar även i Finland”, säger Hakala.
Samma problem ses inom olika områden
I studien granskades klimatförändringarnas effekter på läkemedelsförsörjning, kritiska råvaror, gödselmedel och elektrifierade energisystem. Samma problem återkom inom alla områden. Produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder och beroende av enskilda leverantörer.
”Till exempel har tillverkningen av läkemedel koncentrerats till Kina och Indien. Samtidigt som pandemier, konflikter och extremväder ökar efterfrågan på läkemedel, försämrar klimatförändringen produktionsförhållandena och orsakar störningar för hamnar, järnvägstransporter och kylkedjor”, säger Helmi Räisänen, forskardoktor vid FIIA, som är en av rapportens författare.
Liknande beroenden gäller också råvaror som är kritiska för energiomställningen och vars tillräcklighet kan bli en flaskhals inom en snar framtid.
”Det kan uppstå brist på till exempel litium, koppar, kobolt, nickel och grafit. Produktionen av dem är mer energikrävande än tidigare och orsakar större miljöpåverkan, eftersom de bästa mineralfyndigheterna redan har använts”, säger Räisänen.
Försörjningsberedskap behöver ny typ av lägesbild
Enligt Emmi Hakala saknas i Finland en gemensam lägesbild över hur klimatförändringen, energiomställningen och de geopolitiska kriserna tillsammans påverkar försörjningsberedskapen.
Enligt rapporten bör klimatriskerna inarbetas tydligare i försörjningsberedskapen vad gäller framförhållning, övningar och scenarier. Dessutom behövs en bättre helhetsbild av de kritiska råvarubehoven för den gröna omställningen.
”Tanken att vi uthärdar en enskild störning och sedan återgår till det gamla räcker inte längre till inom försörjningsberedskapen. I framtiden kan störningar vara återkommande och hopa sig, och tillgången till vissa resurser kan förändras varaktigt”, säger Hakala.
Den långsiktiga försörjningsberedskapen kan enligt rapporten stärkas genom att minska material- och importberoendet.
”Cirkulär ekonomi och materialeffektivitet bidrar också till att reducera de klimatrelaterade och geopolitiska riskerna”, säger Hakala.
Klimatförändringen förändrar försörjningsberedskapens omvärld
Enligt Försörjningsberedskapscentralen backar rapporten upp behovet av att inkludera klimatriskerna i försörjningsberedskapsarbetet i större utsträckning än tidigare.
”Det handlar inte enbart om miljöförändring, utan om en utveckling som påverkar samhällets funktionsförmåga, den ekonomiska säkerheten och den nationella försörjningsberedskapen. Ju bättre vi förstår de sammansatta effekterna av olika risker, desto bättre kan vi bygga upp beredskap inför hur klimatförändringen ändrar omvärlden för försörjningsberedskapen”, säger ledande beredskapsexpert Tapio Tourula från Försörjningsberedskapscentralen.
”Inom beredskapen gäller det att samtidigt beakta både de klimatrelaterade risker som påverkar Finland direkt och de konsekvenser som förmedlas genom globala beroenden”, säger Tourula.
Rapporten ingår i projektet Klimatförändringen och Finlands försörjningsberedskap. I projektet studerades eventuella konsekvenser av klimatförändringen och bekämpningen av den på Finlands försörjningsberedskap och togs fram metoder för att hantera dem. Försörjningsberedskapscentralen var projektets huvudfinansiär.