Projektet undersöker de politiska effekterna som Covid-19-krisen medfört inom Finland och på EU-nivå. I projektet analyseras hur man både i Finland och på EU-nivå har förberett sig för pandemier, hur man reagerat på Covid-19-krisen, samt de politiska konsekvenser som pandemin haft hittills.
Projektet undersöker tre olika faser av koronakrisen: beredskapen innan krisens utlopp, själva krisfasen och slutligen krisens efterverkan. De huvudsakliga forskningsfrågorna är: Hur har pandemier beskrivits och diskuterats i olika beredskapsdokument? Hur har finländska politiker agerat under Covid-19-pandemin? I hurudan europeisk och global kontext utformades reaktionerna? Hur motsvarade beslutsfattares handlingar de existerande planerna och strategierna?
Gällande den förberedande fasen granskar projektet särskilt hur hot förorsakat av pandemin har beskrivits i finländsk verksamhetsmiljö som präglas av modellen för övergripande säkerhet. Hurudana dokument baserar Finlands pandemiberedskap sig på? Projektet analyserar EU:s beredskapsplaner för smittsamma sjukdomar i relation till medlemsländernas planer och handlingar. Genom att studera Finland, undersöker projektet nationella nivån i relation till EU-nivån och vise versa.
Analysen av själva krisfasen uppdelas i olika pandemivågor. Under koronapandemins första våg fokuserar vi på den politiska ledningens offentliga utlåtanden och åtgärder mellan januari och maj 2020 och analyserar de tidiga reaktionerna till krisen samt de särskilda ekonomiska effekterna Covid-19 medfört. Gällande den andra vågen övervägs utmaningar gällande jurisdiktion, de politiska åtgärdernas internationella kompabilitet och begräsningar av den fria rörligheten. Krisens sista fas granskas ur ett vaccinpolitiskt perspektiv. Därutöver analyseras vilken typ av politiska förändringar pandemin har direkt eller indirekt påverkat.
På EU-nivå undersöks de möjliga konsekvenserna av Covid-19-pandemin för EU:s integrationsutveckling. Har EU förmågan att reagera på hälsorisker och ekonomiska följder som kräver kollektivt och sektorsövergripande samarbete?
Multilaterala samarbetsforum (FN och WHO) och stormakternas agerande inom hälsosäkerhet i analysen för att kontextualisera händelseförlopp på finländsk och EU—nivå. Hur har EU och Finland agerat i förhållande till globala arenor, och hur påverkar den globala nivån i sin tur aktiviteterna på lägre nivåer?
I undersökningens fokus ligger beredskap, värderingsfrågor, legitimitet och förtroende.
Projektet kommer att producera akademisk forskning, aktuella publikationer och seminarier om dessa teman. Projektet fortsätter fram till maj 2021.
FIIA-forskningsgrupp: direktör Mika Aaltola, forskare Johanna Ketola och forskningsassistenterna Aada Peltonen och Karoliina Vaakanainen