Projektet granskar konsekvenserna av Europas strävan till strategisk autonomi för EU som en internationell aktör samt för relationer till andra makter i den internationella ordningen. Strategisk autonomi definieras här som en förmåga att utföra utrikes- och säkerhetspolitiska beslut och slutföra dem tillsammans med tredje parter, eller självständigt vid behov.
Projektet gör följande iakttagelse: EU:s strategiska autonomi är till stor del beroende av dess resiliens i den globala geoekonomiska konkurrensen. Kina och USA ökar sin användning av ekonomiska instrument för att förverkliga deras geopolitiska intressen. EU:s och dess medlemsländers frihet att själv utföra utrikespolitiska beslut och att slutföra dem beror på de ekonomiska möjligheterna, möjligheten att reglera nya teknologier samt på stabila nyckelindustrier. Projektet koncentrerar sig på strategisk autonomi via handel, nya teknologier och försvarsindustrin. Inom dessa områden kan EU använda sin omfattande ekonomiska kompetens inom den inre marknaden, vilket den nya kommissionen gav som löfte att utveckla för att driva europeiska intressen.
Det geoekonomiska perspektivet tillåter analysen av europeisk strategisk autonomi inte enbart i förhållande till Europas beroende av USA:s säkerhetsparaply. Då det globala ekonomiska inflytandet förskjuts från väst till öst, förblir den internationella världsordningen alltmer multipolär. Europeisk strategisk autonomi kommer i framtiden att definieras genom EU:s förhållande till Kina och USA. Att upprätthålla förhållanden med stormakter blir en nyckeluppgift för EU.
Projektet granskar två frågor:
– Vad är följderna av EU:s främjande av strategisk autonomi för dess utrikes- och säkerhetspolitik?
– Hur hanterar EU sina relationer till andra makter i den multipolära internationella världsordningen medan den strävar till strategisk autonomi?
Projektet sträcker sig till slutet av 2021. Förutom forskare från FIIA, hör även forskare från American University i Washington DC, Jacques Delors centret vid Hertie School i Berlin, Egmont institutet i Bryssel och Rysslands vetenskapsakademi i Moskva till projektet.
Forskarna från FIIA: Niklas Helwig (ledande forskare), Elina Sinkkonen and Ville Sinkkonen.