Forskningsprojektet studerar hur Finlands Nato-medlemskapsprocess framskrider och analyserar hur dess Nato-politik utvecklas. I projektet granskas dessutom följderna för säkerheten i Nordeuropa av Rysslands angrepp i februari 2022. Projektet analyserar även USA:s Europapolitik och landets engagemang för Europas säkerhet.
Det ryska angreppet har skapat en historisk brytpunkt i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Finlands beslut att ansöka om medlemskap i Nato ändrar landets säkerhetspolitiska perspektiv. I projektet dryftas bland annat följande frågor: Vilken är Finlands kommande ställning i koalitionen, vilka är utgångspunkterna och målen i dess Nato-politik och hur blir ett medlemskap i militäralliansen en del i den bredare helheten av Finlands säkerhetspolitik?
Finlands omedelbara säkerhetsmiljö – den nordeuropeiska säkerhetskonstellationen – är också i förändringens grepp. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap får Nato ett starkare fotfäste i området. Projektet undersöker hur Östersjön och det arktiska området utvecklas säkerhetsmässigt de kommande åren och granskar hur såväl Natos som Rysslands aktivitet förändras i Nordeuropa.
USA förstärkte sin ledande ställning i fråga om Europas säkerhet redan före Rysslands angrepp. I och med Nato-medlemskapet ökar USA:s betydelse för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Hur formar kriget i Ukraina Washingtons Europapolitik? Hur balanserar USA mellan två för landet centrala säkerhetspolitiska scener – Europa och Indo-pacifiska regionen?
Projektet fortsätter till slutet av april 2023.
Forskningsgrupp: Matti Pesu (ledande forskare), Tuomas Iso-Markku, Harri Mikkola, Ville Sinkkonen och Kukka-Maria Kovsky.
Ville Sinkkonen
Matti Pesu
Tuomas Iso-Markku