Avskräckningspolitikens nya utmaningar

Kärnvapnen har gjort comeback på det internationella politikfältet. Inom projektet ”New Challenges for Strategic Deterrence in the 21st Century”, som utgör en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, undersöktes den strategiska avskräckningens och kärnvapnens roll med särskild fokus på Europa. I undersökningen analyserades framför allt de tekniska, doktrinella och politiska förändringar som äger rum på avskräcknings- och kärnvapenfronten under det kommande decenniet och deras inverkningar på avskräckningens roll i Europa och Finland.

Projektet bestog av fyra delhelheter med kopplingar till olika temaområden.

Den första delhelheten undersökte allmänna frågor med anknytning till avskräckning, såsom avskräckningen roll i dag och det internationella avtalssystemets inverkan på strategisk avskräckning. Den andra delen fokuserade på Förenta staternas, Storbritanniens, Frankrikes och även Natos kärnvapenpolitik ur olika synvinklar. Avsikten var att tolka grunderna för respektive aktörs kärnvapenpolitik och eventuella förändringar i teknik och doktriner.

I centrum för den tredje helheten stod Rysslands kärnvapenpolitik samt de västliga kärnvapenstaternas inställning till Rysslands kärnvapendoktrin och moderniseringsprogram. Den fjärde delhelheten dryftade åter vilken betydelse förändringen på kärnvapenfronten har för de nordiska ländernas vapenkontroll- och nedrustningspolitik. Samtidigt var det möjligt att granska vilka effekter kärnvapnens förändrade roll har för Finlands säkerhetspolitik.

Undersökningen leddes av Leo Michel, som verkat som gästande forskare vid Utrikespolitiska institutet. Projektet samordnades av forskaren Matti Pesu. Den tredje personen som utsågs till projektet var äldre forskare Katja Creutz. Dessutom var en stor grupp ledande experter på kärnvapenpolitik från såväl Europa som Förenta staterna knutna till forskningsprojektet. De utländska experterna satsade på projektet genom att såväl forska som delta i möten kring projektet.

Forskningsprojektets slutprodukt var en forskningsrapport som publiceras i september 2019 (se nedan). Förutom slutrapporten publicerades 4 publikationer om projekttemana i Utrikespolitiska institutets publikationsserie.

I samband med att slutrapporten publicerades arrangerades ett offentligt seminarium, där de viktigaste forskningsresultaten i rapporten presenterades. Dessutom ordnade Utrikespolitiska institutet offentliga seminarier med anknytning till kärnvapentematik i maj 2018 och hösten 2018.