Utvecklingen av EU:s sanktionspolitik: Politiska och ekonomiska följder för Finland

Utrikespolitiska institutet (FIIA) och Näringslivets forskningsinstitut (Etla) genomförde tillsammans forskningsprojektet ”Utvecklingen av EU:s sanktionspolitik: Politiska och ekonomiska följder för Finland”. Projektet är en del av Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN-TEAS) för år 2019 och pågick till våren 2020.

Europeiska unionen har alltmer utnyttjat sanktioner (restriktiva åtgärder) som ett utrikespolitiskt verktyg och således blivit vid sidan om Förenta staterna och FN en av de största aktörerna att använda sanktioner. På grund av krisen i Ukraina har EU på senaste tiden infört hårdare, men också riktade ekonomiska sanktioner mot en närliggande stormakt och central handelspartner, nämligen Ryssland. Fastän dessa sanktioner genomfördes i nära samarbete med USA, har det nyligen framkommit skillnader mellan EU:s och USA:s sanktionspolitik då det kommer till Iran, men också delvis till Ryssland. I en mer konkurrenskraftig global och regional miljö – där betydelsen av geopolitik och geoekonomi framhävs – kommer sammanhållningen i västvärlden sannolikt att forma möjligheterna och effektiviteten i EU: s sanktionspolitik på medellång och lång sikt.

Syftet med projektet var således att forska (i) utvecklingen av EU:s sanktionspolitik och (ii) utvärdera dess betydelse för Finland samt (iii) följder för finska företag. I projektet granskades också följderna av USA:s sanktionspolitik för EU och Finland.

Forskningsprojektet var ett samarbete mellan FIIA och Etla. Utrikespolitiska institutet och programdirektör Juha Jokela ledde projektet. FIIAs forskningsgrupp bestod av äldre forskarna Katja Creutz och Niklas Helwig, forskarna Ville Sinkkonen och Matti Pesu samt äldre gästforskare Clara Portela (EUISS). För Etlas forskningsarbete ansvarade prognoschef Markku Lehmus och forskare Birgitta Berg-Andersson. Projektet koordinerades av forskningsassistent Anu Ruokamo (anu.ruokamo@fiia.fi).