Europeiska unionen använder i allt högre grad sanktioner för att svara på överträdelser av internationella normer och utmanande säkerhetsutvecklingar. Denna studie ger en omfattande analys av det nuvarande tillståndet av EU-sanktioner samt diskuterar alternativ för hur de kan behållas som ett effektivt verktyg.
Studien identifierar två huvudsakliga utmaningar: tillbakadragandet av Storbritannien som en av de viktigaste aktörerna för instrumentet och en ensidig och oförutsägbar amerikansk sanktionspolitik. Därtill avslöjar EU:s apparat gällande planering, beslutande, genomförande och verkställande av sanktioner sårbarheter i en alltmer geopolitisk omgivning.
De rådande förändringarna i internationella relationer utgör en möjlighet för EU att klargöra sanktionernas strategiska syfte och finjustera sanktionssystemet. För ett framgångsrikt tillämpande av detta politiska verktyg krävs enighet i EU och en gemensam diplomatisk inställning till internationella kriser. Följaktligen måste ansträngningarna för att förbättra instrumentet säkerställa medlemsländernas ägarskap av EU:s sanktionspolitik.
