Europeiska unionen (EU) använder i allt högre grad sanktioner för att svara på överträdelser av internationella normer och utmanande säkerhetsutvecklingar. Denna studie ger en omfattande analys av det nuvarande tillståndet av EU-sanktioner samt diskuterar alternativ för hur de kan behållas som ett effektivt verktyg.
Studien identifierar två huvudsakliga utmaningar: tillbakadragandet av Storbritannien som en av de viktigaste aktörerna för instrumentet och en ensidig och oförutsägbar amerikansk sanktionspolitik. Därtill avslöjar EU:s apparat gällande planering, beslutande, genomförande och verkställande av sanktioner sårbarheter i en alltmer geopolitisk omgivning.
De rådande förändringarna i internationella relationer utgör en möjlighet för EU att klargöra sanktionernas strategiska syfte och finjustera sanktionssystemet. För ett framgångsrikt tillämpande av detta politiska verktyg krävs enighet i EU och en gemensam diplomatisk inställning till internationella kriser. Följaktligen måste ansträngningarna för att förbättra instrumentet säkerställa medlemsländernas ägarskap av EU:s sanktionspolitik.
Vår ekonomiska analys av Rysslands sanktioner och motåtgärder avslöjar endast små makroekonomiska följder för EU:s och Finlands ekonomi. Skärpning av EU:s sanktionspolitik är viktigt för Finland, som ett av de mindre och exportorienterade länderna i EU.
Denna publikation är slutrapporten för projektet: ”Utvecklingen av EU:s sanktionspolitik: Politiska och ekonomiska följder för Finland” som utfördes av FIIA och ETLA. Projektet är en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019 (https://tietokayttoon.fi/sv/framsida).
